Under 1700- och 1800-talen avvecklades det svenska ståndssamhället.
Nya idéer utmanade den organiska samhällssynen och genom ett antal
politiska reformer avskaffades ståndsprivilegierna ett efter ett, med
representationsreformen 1865 som kronan på verket. Reformerna
gick hand i hand med en förändring i den sociala stratifieringen. Den
skarpa skillnaden mellan bönder och ståndspersoner som präglat
landsbygden suddades ut och ersattes av nya sätt att kategorisera
människor.
I mer än hundra år har forskning bedrivits på området, men det
är alltid de stora dragen, de breda linjerna, som fått stå i rampljuset.
Individerna, de människor som utifrån sina egna förutsättningar försökt
anpassa sig till eller förändra samhället, lyser med sin frånvaro.
Det märkvärdiga mellantinget handlar om människor som stod på
gränsen mellan att vara bönder och att vara ståndspersoner, hur de
betraktades i ståndssamhället och vilken roll de hade i dess upplösning.
I fokus står en population välbärgade jordbrukare, verksamma
på landsbygden kring Västerås 1780−1900. Genom att analysera
dessa jordbrukares utbildning, namnskick, politiska liv och mycket
annat visar Carl Mikael Carlsson vad de betydde för samhällsutvecklingen
och vad samhällsutvecklingen betydde för dem.