Som ung på 1960-talet blev jag indragen i den virvelvind av engagemang som drog fram. Vi ville, i de kretsar jag vistades i, ta avstånd från traditioner, från det vi kallade borgerligt, från den egna släkten. Jag svor att aldrig bära slips eller fira jul. Idén om att sakna släkt varade under många år. Men så kom två händelser som skapade en annan inställning. Först en brutal upplysning i mataffären Hemköp: meddelandet om Louis De Geers slavstation. Sedan ett möte med ättlingen till en brasilianska slav, som i mitt efternamn såg den hemska faktor som skapat hans släkts lidanden under många generationer. Nu fanns det anledning att gå tillbaka till 1600-talet och se vad som kunde hittas. Bakom det vackra begreppet ”den svenska industrins fader” fanns en affärsman som inte skydde några medel för att tjäna pengar. Men är det rimligt att föra över vår tids etiska värdegrunder till tidigare århundraden? Sinnena var helt och hållet annorlunda. Vidskepelsen väldigt stor. Många trodde på raser och gudar! Trots det, eller just därför, uppstod projektet Släkten och slavarna.
– Carl Johan De Geer