Hans Fallada och Christopher Isherwood bodde ungefär samtidigt i Berlin, båda maniska konsumenter: Fallada av cigarretter, morfin och alkohol ‒ Isherwood av snygga unga män. Ingen vet om de två någonsin träffades men det är fullt möjligt, eftersom de rörde sig i samma stadsdel. Där Fallada hade sin förläggare, och där Isherwood spred sin säd. Sedan vann Hitler valet och allt förändrades: Fallada köpte hus på landet, Isherwood lämnade Tyskland.

De båda var synnerligen produktiva. Fallada med romaner som tog parti för de små och utsatta, och Isherwood med sina delvis självbiografiska arbeten ‒ däribland de Berlinberättelser som senare låg till grund för musikalen och filmen Cabaret.

Två pennor är en dokumentär vandring i deras fotspår, från Falladas födelsehus i Greifswald via olika gods i Tyskland och Polen till fängelser och avgiftningskliniker. Medan avsnittet om Isherwood för oss till Berlins homobordeller, hedonistiska klubbar och patrullerande råskinn i brun SA-mundering.

Charpentier väger dåtid mot nutid. Han besöker svunna miljöer, berättar vad som hänt, och beskriver dem idag ‒ och levandegör samtidigt två författare vars öden och böcker alltjämt fascinerar miljontals läsare.