Bo Carpelans roman Berg utspelar sig under två somrar: den heta krigssommaren 1944 och sommaren 1999, då de barn som en gång lekte i familjen Bergmarks gamla släktgård i västra Finland åter möts och konfronteras med sina minnen. Berg berättar om barns sorg, rädsla och glädje, och om det oundvikliga åldrandet vi är inte bara på spaning efter den tid som flytt, vi bygger också upp den i ständig växelverkan med nuet. Pojken Mattias kärlek till den 22-åriga Sonja, hans halvbror Jonas balansgång mellan två världar och krigets obevekliga skuggor är delar av denna lyriska berättelse.
"Jag har likt en pianostämmare lyssnat till den gamla gårdens röster och tolkat dem så klart och rent som möjligt också dem som nästan är ohörbara."
Bo Carpelan är den finlandssvenska lyrikens mästare då det gäller det subtila uttryckssättet och det koncisa språkbruket. I hans diktsamlingar är de existentialistiskt betonade naturkänslorna centrala liksom den suveräna distansen till livsångesten. I sin suggestiva prosa närmar sig Bo Carpelan ofta prosadikten. Han har även skrivit flera barn- och ungdomsböcker.