En dag då Räven och Griskultingen med svans utan knorr gick och skrotade borta vid åkerkanten, vinkade Kossan till dom från kuddeträdet. Dom vinkade tillbaka. I vanliga fall när Kossan hade satt sig till rätta bland sina kuddar, ville hon inte bli störd, för då satt hon och tittade ut över världen och tänkte kloka tankar. Jag har något åt er! råmade Kossan. Idag ville hon visst att de skulle komma på besök.