Denna studie handlar om dans. I fokus stör hur det gick till då den folkliga dansen under senare delen an 1800-talet uppvisades på estraderna, vem som gick i spetsen, vilka danser som uppvisades, vilka drivkrafter som låg bakom, varifrån impulserna kom och om danserna som uppvisades upptecknades i likhet med annan folklore. Den första folkdansuppvisningen i Finland försiggick på Konstnärsgillets årsfest 1866. Sextio personer från överklassen i Helsingfors roade publiken i form av "Österbottningar" med danserna menuett, vals och polska, som "Vestfinnar" med danserna Tanttuli och Ylännepolska och som "Ostfinnar" med danserna Heinolapolska och Björköpolska. Överklassen hade upptäckt allmogekulturen och målsättningen var att stärka den finska indentiteten. Mycket snabbt kom dansuppvisningar in i programmet vid tillställningar, där man samlade in medel för olika ändamål. Folkdansen tjänade även ekonomiska syften. I studien analyseras en lång rad dansuppvisningar som lade grunden för 1900-talets folkdansrörelse.