Birgit Vanderbekes kortroman Jag är så glad att jag är född i översättning av Ulrika Jannert Kallenberg.

Den mångfaldigt prisbelönta tyska författaren Birgit Vanderbeke fick ett omedelbart genombrott med sin debutroman som bland annat tilldelades det prestigefyllda Inge­borg Bachmann-priset.

I Vanderbekes böcker kastas vi rakt in i de virvlande samlevnadsomöjligheterna, den vardagliga närheten till kärleken och smärtan och maktkonstellationerna som sätter käppar i hjulet för allt det som skulle kunna vara mycket enklare men inte är det.

I debutboken - Musselmiddag - som utkom på Bakhåll 2016 - synas en maktmissbrukande pappa i sömmarna. Själva plotten är mycket enkel. Mamman och de två barnen är hemma. Pappan har lyckats extra bra i sina affärer denna dag och ringer hem och beställer musselmiddag till kvällen - för nu ska familjen fira. Vi följer förberedelserna för den lilla festmåltiden - allt medan familjens inre liv bara blir tydligare och tydligare för oss...

"Jag är helt överens med Sunday Times: Vad vi ser här är något som kommer att bli en samtida europeisk klassiker." Tommy Sundin, Västerbottens-Kuriren

"Lekfull, bitsk och nyansrik prosa." Amanda Svensson, Helsingborgs Dagblad

"Den håller läsaren på tårna från första raden." Elisabeth Brännström, Tidningen Kulturen

"Effektfullt, effektivt, intressant, väldigt bra. Och roligt!" Camilla Carnmo, Eskilstuna-Kuriren

Betyg 5 av 5. / Magnus Nilsson, BTJ

"Jelinekbesläktad humor med lyhörd ordprecision i Ulrika Jannert Kallenbergs svenska tolkning." Sigrid Combüchen, Svenska Dagbladet

"Hoppas på mer Vanderbeke åt svenska folket!" Anneli Jordahl, Aftonbladet

Efter Musselmiddag 2016 gav Bakhåll ut uppföljaren Fredliga tider 2017 där det istället för en maktmissbrukande pappa är en stressad, neurotisk mamma som skärskådas. Hon vill väl, men hennes gnagande oro för stort och smått som kan gå fel gör att ingen i familjen kan känna sig lugn, ens för en sekund.

I boken som kommer nu är dysfunktionen allmännare, utbredd över hela samvaron. Bakgrundshistorien är - som i alla tre böckerna - att en barnfamilj flytt från Östtyskland till Västtyskland vid mitten av sextiotalet. På detta bygger Vanderbeke sin obetalbara skildring av den vardagliga frustrationens hjärtskärande paradoxer.