Forskningsrapporten redovisar fyra samman-hängande undersökningar: 1. Andelen finska (och utländska) namnformer bland förtro­endevalda i LO-fackförbunden 2. Andelen personer födda i Finland (och övriga länder) i kommunal-, landstings- och riksdagspolitiken. 3. Antalet tornedalingar och ledamöter med finska namn i riksdagen. 4. Andelen tornedalingar och sverigefinländare födda i Sverige eller Finland i olika yrkeskategorier. Resultat: En påtaglig underrepresentation av personer med finska namnformer bland LO-fackförbundens förtroendeuppdrag. Sverigefin- ländare och tornedalingar generellt som ofta inte längre har färdigheter i finska/meänkieli, eller har svenska som dominerande modersmål men som behållit finska namnformer, antas ha svårare att bli nominerade och valda pga. namnformen. Andelen personer födda i Sverige, med minst en förälder född i Finland, i högre offentliga tjänster är låg. Den första generationens utanförskap och låga utbildningsnivå kan möjligen ha omvandlats till ett socialt arv som nästa generation tillägnar sig. Diskriminering kan vara en ytterligare bidragande orsak.