I den mån eftervärlden har en bild av Bertil Malmberg, diktaren och ledamoten av Svenska Akademien, domineras den av föreställningar om politisk betänklighet och estetik för estetiken skull.
Peter Luthersson och Anders Mortensen har ställt samman en antologi som syftar till att ändra den bilden. Man ger rika exempel på Malmbergs starka upptagenhet av samtidsfrågor, på hans pregnanta iakttagelseförmåga och för en svensk ovanligt omfattande omvärldserfarenhet och omvärldskunskap. Man skyggar inte för de ungdomsskrifter där Malmberg kunde ställa sig skeptisk till demokrati och visa viss entusiasm för Hitler. Men man lyfter också fram 1930- och 1940-talets engagerade antinazist och judevän. Malmberg tonar fram som en ciceron genom 1900-talet, en kommentator med personlig integritet, moralisk resning och osedvanligt skarpsinne.