Det här är en biografi över en präst som aldrig predikade, som ingenting skrev och som verkade helt genom sin personlighet och sin förmåga att vinna människor för det gudstjänstliv som han själv värdesatte. Herman Hedberg var medlem av Societas Sanctæ Birgittæ, SSB, som såg som sin uppgift att levandegöra Birgittas andliga arv i det nutida kyrkolivet.

Genom sin historiska beläsenhet kunde Herman Hedberg fira mässan under rikare former än närmast tidigare generationer av präster. Genom detta och genom sitt sätt att leda liturgiska bönegudstjänster bidrog han till utformingen av gudstjänstlivet i Svenska kyrkan under 1900-talet.

Herman Hedberg föddes 1897 i det inre av övre Norrland, diakonvigdes 1922 och var sedan verksam som socialarbetare och sinnessjukvårdare. Han kom till Uppsala i slutet av 1930-talet för att studera och prästvigdes 1944. I Uppsala domkyrka ledde Herman Hedberg i årtionden vardagarnas morgonmässor och de dagliga bönegudstjänsterna.

Genom sin personliga påverkan kom fader Herman som han kallades att betyda mycket för åtskilliga, inte minst för blivande präster. I sitt umgänge med akademiker och andra visade han social begåvning långt innan begreppet var känt eller använt.