I denna licentiatuppsats studeras klassrådets möjligheter och villkor för att fungera som ett socialt rum för demokrati och utbildning. Studien förankras i en historisk tradition om skolans demokratiska uppdrag men tar också avstamp i en aktuell diskussion om deliberativ demokrati i skolan. Elever och lärare formulerar sig kring de villkor som behöver uppfyllas för att eleverna skall ha inflytande och ta ansvar i frågor som engagerar dem. Vidare observeras hur elever och lärare agerar i klassrådet under olika besluts- och diskussionsprocesser. Studien belyser en aspekt på skolan och den förändrade barndomen, där barns inflytande och egenansvar synliggörs. Genom att tydliggöra villkor och dilemman som lärare och elever ställs inför, problematiseras också barns aktörskap. Det framgår att eleverna har god förståelse av de beslutsprocesser som skolan är en del av. De är också engagerade i och vill utveckla klassrådet, samtidigt som de anger en rad villkor för att klassrådet skall vara en demokratisk arena. Eleverna framhåller att i klassrådet är det viktigt att alla får komma till tals och att alla lyssnar på de som talar. De talar om disciplinära aspekter av demokratiska processer och en strävan efter att låta klassrådet vara en störningsfri zon. För några av eleverna är den formella strukturen i ett klassråd ett problem, för andra är den snarare en möjlighet att rucka på maktbalansen mellan lärare och elever och mellan elever. Lärarna ser klassrådets potential men uttrycker också en osäkerhet om vilka frågor som eleverna kan och får besluta om i klassrådet för att skapa reell demokrati. Lärarna uttrycker en osäkerhet om det är den demokratiska processen eller det konkreta beslutet som är viktigast. Studien ger ett viktigt bidrag till debatten om demokrati i skolan genom att synliggöra de dilemman som elever och lärare ställs inför då de ”gör” demokrati i klassrådet. Avhandlingen ger en bild av den komplexitet som är invävd i begreppet demokrati och demokratiska processer i skolan och en fördjupad kunskap om barndom och sociala relationer i förändring, särskilt i förhållande till skolans demokratioch fostransuppdrag. Avhandling är en del av projektet ”Mångkontextuell barndom”, där skola, fritid och familj studeras som gränsöverskridande sociala rum i förändring.