Rättspolitiken befinner sig i gränslandet mellan rättsvetenskap och statsvetenskap. Rättspolitiken får styrande effekt genom de politiska partiernas funktion som lagstiftare.

Avhandlingens huvudsyfte är att problematisera föreställningarna om hur juridik och politik kan avgränsas i förhållande till varandra genom en analys av den rättspolitiska dimensionen i svensk partipolitik. Med denna dimension avses partiernas syn på centrala rättsliga områden. I denna avhandling behandlas hemliga straffprocessuella tvångsmedel, statlig rättshjälp samt skydd av och stöd till brottsoffer.

Analysen visar att relationen mellan juridik och politik inte kan beskrivas i termer av separation eller gränsdragning. Analysen visar också att rättsliga principfrågor tenderar att försvinna ur motiven till lagstiftningen inom nämnda områden. Socialdemokratiska arbetarepartiets och även Moderata samlingspartiets ställningstaganden präglas av en principlös pragmatism, medan de drivande partierna inom den rättspolitiska dimensionen är Vänsterpartiet och Folkpartiet liberalerna.