Åsa Maria Krafts nya diktbok heter som fågelsläktet trana på latin: Grus. Den handlar om omöjliga resor och ställer frågor om flyktvägar, hemkomster och struphuvudets mekanism. Det är en bok som går in och ut ur naturen, platsen och historien bland halvt bortglömda versmått och murstenarna där färgen från bilderna försvunnit. Många tranor måste ses för ett enda V.

pastellfärgade prickar

små penseldrag i en fresk

ett språk är en krona av löv

runt ett huvuds hjässa

och alla ord är sång,

säger fåglarna, de svärmar