Ska en parodi uppfattas bara som kritik eller kan den också vara en förtäckt hyllning till föremålet för parodin? I många år har poeten Jesper Sven­bro fascinerats av Arthur Rimbauds klassiska långdikt ”Vad poeten får höra när det blir tal om blommor” som parodierar den äldre kollegan Théodore de Banvilles blomster­rika bildspråk. Här har han gjort en halsbrytande översättning av dikten och skrivit en inledning som både diskuterar poängen med Rimbauds parodi och kastar ljus över Svenbros egen poetiska praktik.

Till denna tvåspråkiga utgåva har Jesper Svenbro – utöver sin inledning och över­sättning av dikten – fogat två brev från Rimbaud till Banville, Kérambos-myten, en parodi på Homeros, fylliga kommentarer till översättningen av Rimbauds dikt samt sina egna tankar om parodin som genre.