På vilket sätt har formatet för tv-nyheter förändrats sedan förjan av 1980-talet? Hur ser tv-nyhetsfirnatet ut på 2000-talet? Har även formatet för public service-tv-nyheter tabloidiserats i takt med den allmänna mediekommersialiseringen under de senaste 20-25 åren? Dessa är i korthet huvudfrågeställningarna i denna avhandling.

Men utan att i frågeställningarna även ta med hur mottagarna, det vill säga hur tv-tittarna reagerar på tv-nyheters roll i samhället. Därför är det viktigt att fråga hur tittarna påverkas av till exempel tabloidiserade tv-nyheter. Påverkas tittarnas intresse och uppmärksamhet för nyheten och hur påverkas deras ihågkomst samt nyhetsförståelse av olika slags tv-nyhetsformat såsom ett mer tabloidiserat dylikt?

I denna avhandling granskar medieforskaren och statsvetaren Ari Nykvist vad i synnerhet public service-tv:s nyhetsformat egentligen består av, hur olika dimensioner i formatet påverkar varandra och hur dessa formatdimensioner har förändrats. I de två första av tre empiriska studier undersöks hur public service-bolaget Yle:s svenskspråkiga tv-nyhetssändning TV-nytt formatmässigt har förändrats och om TV-nytts format har tabloidiserats och på vilket sätt. Den tredje och sista delstudien utför ett kontrollerat laboratorieexperiment med en testpublik som fick se olika slags tv-nyheter samtidigt som deras psykofysiologiska reaktioner mättes med hjälp av biosensorer. En genomgående aspekt i avhandlingen är att även franska tabloidiseringens positiva sidor och de fördelar tittarna kan ha av en redaktionsstyrd och kontrollerad tabloidisering av tv-nyheter.