Diktsamlingen »Konsten att sova vaken« utspelar sig i Jakobsberg, Uppsala och ett drömlikt Korea. Det är dikter om uppväxt och vuxenblivande, om att vara en rotlös främling och att skapa sig en plats där man kan höra hemma. Men det är även en skildring av klass, makt och hur förorten stannar kvar i en även när man flyttat därifrån.

Anneli Östlund, vad handlar »Konsten att sova vaken« om?
I denna diktsamling avhandlas industriella atmosfärer och tonarter i förortens utkanter; resan tillbaka och vägen därifrån till ett intellektuellt och blomstrande Uppsala. Jag utforskar stämningar i uppväxtmiljön, förorten Jakobsberg, fem stationer ifrån Stockholms central och hamnar i sjuttiotalets svenska folkhem, som väcker en slags ömsinthet hos mig. Jag tycker om att leka i de rummen. Där finns kulörta kuddar, masonitmöbler och kök att kasta pappersflygplan i. Det handlar om förlusten av dessa rum, när området förslummades och ghettoiserades på nittiotalet, ett decennium som urholkade idén om att alla är lika värda, som fråntog oss vår stolthet, värdighet och ansatsen till att skapa oss handlingsutrymme och livsrum.

Poeten och skribenten Anneli Östlund är född 1974. Hon är uppvuxen i Jakobsberg men bor numera i Uppsala. Hon tilldelades Fridegårdsstipendiet för debutdiktsamlingen »Träd in till mamma«.