Varför startade förskoleliknande verksamhet för mer än hundra år sedan? Vilken roll har pedagogik och lek haft i förskolan under olika perioder? Hur har förskolans relation till skolan beskrivits? Vilken roll har utländska influenser spelat? Hur blev förskola en heldagsverksamhet för nästan alla barn i Sverige och vad har det betytt för barns barndomar och för personalen i förskolan? Detta är några av de frågor som behandlas i den här boken.

Förskolans historia – Förskolepolitik, barn och barndom handlar om förskolans framväxt i Sverige, från mitten av 1800-talet och fram till 2000-talets första årtionden. Det långa perspektivet synliggör både förändring och kontinuitet. Det ger också uppslag till nya frågor om vår egen tid och om framtida utmaningar.

Förskolan är en del av den samhällsomvandling som skett under dessa århundraden, men utvecklingen har varit långt ifrån självklar. Författarna förklarar de politiska ställningstaganden och beslut som har lett fram till att dagens förskola ser ut som den gör, det vill säga hur en statlig förskolepolitik vuxit fram.
 
Boken bygger på många typer av källmaterial som ger skilda infallsvinklar, allt ifrån inskrivningshandlingar och observationsprotokoll till argument i politiska utredningar och TV-program som fört fram idén om förskola för alla.  Den lyfter fram både barns och pedagogers perspektiv och visar även hur forskning påverkat såväl förskolans verksamhet som synen på barn och barndom. 

I denna nya upplaga av boken har det förskolepolitiska perspektivet förstärkts. Texten har även utökats med nya avsnitt som rör forskning, förskolans nya läroplan Lpfö18 och införandet av obligatorisk förskoleklass.

Anne-Li Lindgren är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.
Ingrid Söderlind är docent i tema Barn vid Linköpings universitet.