Under 1970-talet behandlade flera språkvetenskapliga studier ordförståelse i ett demokratiskt perspektiv. Det handlade framför allt om inkludering och tillgång till samhällets olika funktioner. I den studie som redovisas här anknyter författarna till denna diskussion genom att redovisa en undersökning av hur ordförståelsen i högskoleprovet har förändrats över tid. Studien rör perioden 2000–2011. Perioden är intressant på flera sätt, inte minst för att den första internetgenerationen då tog steget ut från skolans värld. Studien visar bland annat att klyftan i ordförståelse mellan provdeltagare från olika åldersgrupper och med olika utbildningsnivå växer. Författarna diskuterar också vilken roll ordens frekvens i olika genrer och ordens ursprung spelar för de påvisade förändringarna i ordförståelse och kopplar i diskussionen till den revolution i läsvanor som de senaste decenniernas digitalisering fört med sig.

Anna W Gustafsson är docent i svenska språket vid Lunds universitet och David Håkansson är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet.