Vilken betydelse har barns skapande för deras möjligheter att skapa mening i tillvaron? Hur kommuniceras dessa processer mellan barn och vuxna i den pedagogiska praktiken? Hur gör barn sina röster hörda? Den här boken vill visa på den dynamik som råder mellan å ena sidan pedagogiska och kulturella praktiker och, å andra sidan, teoretiska tolkningar.

Boken är indelad i tre teman: del 1 handlar om barns rätt – barns rätt till kultur. Här diskuteras Barnrättskonventionen i relation till förskolans läroplan och vardagliga rutiner. Del 2 handlar om estetiska läroprocesser. Att lärande också rymmer det estetiska är ingen nyhet, men hur kan detta lärande förstås? Del 3 handlar om estetik som kommunikation. Här illustreras teoretiska resonemang om kommunikation och estetik genom exempel från praktiken. Ett par av kapitlen har utgångspunkt i specialpedagogik som både praktik och vetenskap.

Genom nedslag i olika praktiker undersöker författarna barns liv och villkor idag, i det kulturella, det estetiska, det pedagogiska och det som gäller såväl det enskilda barnets som barnkollektivets, eller barnkulturens, rättigheter.  I boken diskuteras också vuxnas plats i verksamheter bland och tillsammans med barn. Studerande och personal inom skola, förskola och fritidshem bidrar med sina tankar och föreställningar om vad som kan vara barns bästa.

Anna Klerfelt, fil. dr i pedagogik. Hon är verksam vid flera lärosäten i Sverige och arbetar med olika former av uppdrag inom utbildning och forskning.

Birgitta Qvarsell, professor emerita i pedagogik. Hon är verksam på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.