Fria och ofria ord är årets tema i en rad artiklar, essäer och översikter. Tidningscensur och -polemik i storfurstendömet Finland studeras med utgångspunkt i historien kring Alexander Armfelt respektive Michail Borodkin. Antifascismens olika sidor spåras i politisk satir och i en barnroman av Tove Jansson. Dessutom utforskas flerspråkigheten i Leo Ågrens skildring från inbördeskriget Fädrens blod, frihet och bundenhet i det bibliskt klingande språket hos Solveig von Schoultz samt muntlighet och minne utifrån J. L. Runebergs ”Döbeln vid Jutas”. I årsboken ingår även Sirpa Kähkönens festtal från SLS årshögtid.

Innehållsförteckning:
Sirpa Kähkönen: Bellmanvisor och kökssvenska. Om savolaxarnas stora förkärlek för Norden. Föredrag vid Svenska litteratursällskapet i Finlands årshögtid den 5 februari 2023

Miranda Geust: Svinaktiga skämtteckningar och betryggande småtroll. Antifascism i Tove Janssons satirteckningar och i barnromanen Småtrollen och den stora översvämningen

Robert Schweitzer: Hade det kunnat bli annorlunda? Ministerstatssekreteraren Alexander Armfelt, 1846 års skärpta censur och dess kontext

Marita Hietasaari: ”Spyor, blod och träck”. Språklig variation i Leo Ågrens inbördeskrigsskildring Fädrens blod

Carola Envall: På mitt berg talar löven. Bibliskt klingande språk i en drömdikt av Solveig von Schoultz

Christoffer Sundman: Sanningar och tendenser, smädelser och självcensur. Michail Borodkin och den finländska pressen 1890–1906

Clas Zilliacus: Hur minnas Runeberg? Exemplet ”Döbeln vid Jutas”.