Aktiviteterna på fritidshemmet ska stödja skolans lärande genom att fritidshemmet ska bedriva undervisning, slår skollagen fast. Det innebär nya uppdrag för fritidsläraren och ställer ökade krav på systematik, planering och uppföljning – med andra ord på en didaktik för fritidshem. Av tradition har lärande på fritidshemmet utgått från barnens intressen och barngruppens samspel, och lärandet har fångats i flykten i den mer informella lärandemiljön. Hur kan sådana förhållningssätt förenas med och berika skolans undervisning? Vilka risker kan fritidshemmets undervisningsuppdrag föra med sig? Ett antal forskare med olika intresseområden reflekterar i bokens texter från skilda utgångspunkter över hur fritidshemmets didaktik och lärande kan ses teoretiskt och genomföras praktiskt. Boken behandlar bland annat följande:

• Lärande och utveckling på fritidshem i teori och praktik, idag och i ett historiskt perspektiv.
• Hur begreppet utbildning ska tolkas i fritidshemsverksamhet, vad fritidshemmets didaktik bör omfatta samt likheter och skillnader jämfört med skolans utbildning.
• Fritidslärarrollen och dess kompetensmässiga utmaningar i de nya uppdragen, på fritidshemmet och i praktiska och estetiska lektioner.
• Planering, utvärdering, bedömning och kvalitetsutveckling i fritidshemmet – av lek, tematiskt arbete, skapande aktiviteter och av miljö.
• Hur perspektivförskjutningar till barnens intresseområden, som lek och datorspelande, påverkar verksamheten och lärandet.

Boken vänder sig till studenter i grundlärarutbildning, främst med inriktning mot arbete i fritidshem, den kan användas i kompetensutveckling för redan yrkesaktiva arbetslag och för skolledare och andra som vill fördjupa sin kunskap om fritidshemmets didaktik. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor, som kan användas för att diskutera innehållet samt med läsanvisningar för vidare utveckling.