"Filmen är slut. Jag stänger av projektorn och sitter i mörkret en stund och tänker på alla de glada bilderna, på våra leenden och vinkningar, och jag vill bara gråta. Pappas filmer är jättebra, men de berättar ingenting alls om förra sommaren. Pappa fångade de lyckliga stunderna, bara de lyckliga. Men det som aldrig kom med på film förändrade mitt liv."



Det ser ut att bli en lång, het och händelselös sommar för Hattie Owen. Hon planerar att läsa travar med böcker, hjälpa mamma i köket och pappa i hans konstnärsateljé och umgås med de originella gästerna på familjens pensionat.



Men sommaren 1960 förändrar Hatties liv för alltid. Hennes morbror Adam, som sannerligen inte är som andra, anländer till familjen. Adam har bott på en specialskola för förståndshandikappade sedan han var liten och är en väl gömd hemlighet. Mellan Adam och Hattie utvecklas en speciell vänskap och när Hattie ser hur han behandlas av andra bara för att han är annorlunda blir hon arg och besviken.



Det här är också sommaren då ett kringresande tivoli kommer till stan och Hattie lär känna Leila som vuxit upp på nöjesfältet. Leila bryter mot alla normer och är inte alls den sorts flicka Hatties föräldrar vill att hon umgås med.



Allt medan pappas super8-kamera surrar och solen steker tvingas Hattie ifrågasätta sina föräldrars och morföräldrars värderingar, sin trygga omvärld och den lilla sömniga stadens gemenskap. För första gången möter Hattie något av allt det som finns utanför hennes eget hörn av universum.