Här skildras de tidiga pionjärernas utanförskap och hur kvinnorna efter den allmänna rösträttens införande år 1921 fick ett allt större medborgerligt ansvar. Den första konservativa kvinnan blev samma år invald i riksdagen, men antalet kvinnliga ledamöter i landets högsta politiska församling ökade därefter långsamt. När den första moderata kvinnan 1976 tog plats i regeringen var kvinnorepresentationen i riksdag och på tyngre poster i utskotten fortfarande blygsam.

Boken handlar inte bara rikspolitiken utan även kvinnornas intåg i politiska församlingar ute i landet - i kommunfullmäktige och landsting. Det nätverk av kunskap och vänskap som partiets kvinnoföreningar har byggt, skildras ingående och utgör en viktig del i utvecklingen.

Boken Moderata Pionjärer - kvinnor i politiskt arbete 1900-2000 är en rik källa att ösa ur för den som vill läsa om kvinnors väg in i politiken och hur det politiska arbete har förändrats under det gångna seklet.