Studiens syfte är att beskriva lärares arbete ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv samt utveckla analytiska redskap för förståelse av lärares arbete inom sitt undervisningsämne. Femton erfarna lärare har intervjuats.

I särskilda kapitel skisseras läroplansutveckling och forskningsläge för undervisning i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Utförliga intervjuer med erfarna lärare redovisas för vart och ett av ämnena. Intervjuerna fokuserar på hur lärarna beskriver sina ämnesdidaktiska erfarenheter och de insikter som utvecklats under en mångårig lärargärning. Hur har deras undervisning förändrats under närmare 40 år i yrket? Vilka råd har de erfarna lärare att ge lärarstuderande och nya lärare? När lärarna utformar sitt sätt att undervisa, vilka frågor och perspektiv står då i centrum? Vilka likheter och olikheter framträder i lärarnas svar?

Lärarnas biografiska berättelser visar stora likheter, även mellan de olika ämnena. Lärarna beskriver stora förändringar i sin undervisning. Tidiga år i yrket beskrivs som "traditionell och läroboksberoende undervisning", medan undervisning sent i karriären beskrivs med ord som "variation, flexibilitet och elevorientering". Lärarna har genom reflektion över undervisningserfarenheter och fortbildning fördjupat både sina ämneskunskaper och sin förmåga att möta olika elever.

Lärarna uttrycker en rad ämnesdidaktiska insikter, inte i forskningens specialtermer, utan i vardagsspråk och genom metaforer. Termen ämnesdidaktiska strategier prövas för lärare som uppvisar en förhållandevis stabil, erfarenhetsbaserad orientering i sin undervisning.