Andrei Codrescu växte upp i det kommunistiska Rumänien, där det tryckta ordet betraktades som ett farligt vapen. Nu lever han i den virtuella värld där vi översvämmas av virtuella ord som finns tillgängliga alltid och överallt. Bibliograv är en bok om boken – dess förflutna och framtid. I detta nu då många talar om bokens död. Codrescu håller dock inte riktigt med, för honom är denna domedag bara en reinkarnation där boken lämnat sin tidigare papperskropp för att kliva in i den virtuella. Bokens själ förblir intakt. Bibliograv är både essä och memoarbok. I sitt resonemang utgår Codrescu från sig själv och sitt eget förhållande till böcker. Hans teoretiska betraktelser kombineras med hans egna minnen, som förmedlas i fotnoter som ringlar sig fram över sidorna och blir minst lika viktiga som själva huvudtexten. Han skriver om barndomen i den medeltida rumänska staden Sibiu, om en ung mans poetdrömmar och om den dagliga kampen med det lilla samhällets fördomar och stela regler, om ungdomens anteckningsböcker, om hur han tog sig till USA på 1960-talet och fortsatte sin författarbana där… Men framför allt skärskådar han hur begreppet ”bok” och därmed även begreppen "arkiv" och "bibliotek" drastiskt förvandlats under hans livstid och förändrat litteraturens utseende. Bibliograv blandar på ett fantastiskt sätt det personliga med det profetiska, det intima med det universella. En ren och sann glädje att läsa, för alla som är intresserade av litteraturhistoria och av vad som händer med boken i vår virtuella värld.