Maja Spasova har sedan mitten av 80-talet varit en av de svenska konstnärer som haft sin tydligaste hemvist i en centraleuropeisk tradition och hennes konsthistoriska rötter kan man finna både i konceptkonsten och i de performativa konstarterna. I hennes tappning blir emellertid dessa genrer utgångspunkter för en kollektiv process som tar det offentliga rummet i besittning. Denna handling kan man tolka som en kritik mot de traditionella konstinstitutionerna, men också som ett aktivt ställningstagande mot de kommersiella krafter som bit för bit beskär vårt gemensamma offentliga livsutrymme. I sin konst lägger hon stor vikt vid begrepp som sanning och uppriktighet, och hon använder sig ofta av publikens fysiska eller mentala närvaro i sina projekt. Boken är rikligt illustrerad och med texter av Niclas Östlind, Anders Olofsson och Beate Sydhoff.
Engelsk/svensk text.