EMILIA FOGELKLOU NORLIND (1878-1972) är en förgrundsgestalt inom det intellektuella livet i 1900-talets Sverige. Hennes självbiografiska romaner tillhör den levande litteraturen. Tillsammans med bl.a. Elin Wägner arbetade hon för att stärka kvinnors utbildningsmöjligheter och möjligheter att delta i samhällsutvecklingen. Hennes arbete var grundat i en humanistisk kristen grundsyn, som hon utvecklade genom omfattande, och fortfarande aktuella, studier i filosofi och religionsvetenskap. Bland hennes lärare fanns Axel Hägerström och Nathan Söderblom. Emilia Fogelklou blev Sveriges första kvinnliga teologie kandidat 1909. 100-årsminnet av detta gav Kungl. Vitterhetsakademien anledning att rikta uppmärksamheten på hennes betydelse genom ett symposium med deltagare från många olika ämnesområden. Symposiet är bakgrunden till den här boken, som på ett lättillgängligt sätt diskuterar Emilia Fogelklous idéer och verksamhet. Emilia Fogelklou mötte mycket motstånd under sitt liv. Nu kan säkert hennes verk mötas med ny öppenhet och stimulera kulturdebatten.