Harald Göransson (1917–2004) var en central gestalt inom svensk kyrkomusik under 1900-talet. Vid sidan av sitt arbete som kyrkomusiker var han även musikkonsulent och musikpedagog, med ett starkt intresse för folkbildning. Genom sin verksamhet vid Musikhögskolan i Stockholm påverkade han flera generationer kyrkomusiker, samtidigt som han gav ut äldre och nyare musik för praktiskt bruk. Göranssons kontaktnät var omfattande och byggde på internationella studieresor. Han deltog energiskt i sin samtids diskussioner kring kyrkomusik och formulerade tidigt en genomtänkt musikteologi. Han fick huvudansvaret för musiken i 1986 års svenska psalmbok och i kyrkohandboken från samma år. Hans inträngande källstudier kring äldre tiders psalmsång ledde fram till en doktorsavhandling i musikvetenskap men också ett flertal populärvetenskapliga texter.

Denna bok är den sista av fyra volymer om Göranssons många insatser men handlar också om honom som person. Studien utgör ett forskningsprojekt som varit finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Böckerna hör nära samman, men kan läsas enskilt.

Författaren Anders Dillmar är kyrkomusiker, filosofie doktor i musikvetenskap och teologie kandidat. 2001 skrev Dillmar en avhandling om Johann Christian Friedrich Hæffners koralbok 1820–1821 till den wallinska psalmboken 1819.