En författare blir till genom sina läsare. De behöver inte vara många, men författaren vill veta hur de tänker och hur de reagerar när de läser vad han eller hon har skrivit. Ingen författare skriver för sig själv, några skriver kanske för eftervärlden. Det är lika naturligt som att varje människa vill ha en annan människa, helst fler än en, att prata med eller att tänka på för att kunna existera och överleva. Det finns de som vill bli ihågkomna. Men varje människa är också en läsare, eller åtminstone en avläsare, och hon har därför nästan alltid något att säga om vad andra har sagt och skrivit. På det viset finns det i varje läsning ett potentiellt författarskap. Att reagera på någonting skrivet kan också det vara eller bli litteratur. Att låta författare reagera på författare bör kunna vara det i hög grad. Dialogen är lika viktig som kritiken för den som vill få en äkta förståelse. I den andan – för att förstå och för att hålla dialogen levande – har denna antologi tillkommit. Ett antal författare från olika fält skriver om andra författare från olika fält – några levande, andra döda. Vi som har gjort den här boken tror att de som läser den ska få nya idéer och impulser när de ställs inför ett författarskap.