Förståelsen av företagsstyrning (corporate governance) börjar med företagets organisationsstruktur. Den här boken behandlar därför aktiebolagets och försäkringsföretagets organisation och fokuserar särskilt på styrelsens och den verkställande direktörens funktion och ansvar. Boken fyller också en lucka i svensk rättslitteratur eftersom det har saknats en framställning som både behandlar aktiebolag och försäkringsföretag ur ett associationsrättsligt perspektiv. Utöver svensk associationsrätt behandlas brittisk, irländsk, fransk, tysk, dansk, finsk och norsk associationsrätt samt hur begreppet förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan (FLT-organ) har implementerats i dessa rättsordningar.

I boken analyseras en rad associationsrättsliga frågeställningar av vikt framför allt med avseende på styrelsen och den verkställande direktören, men även bolagsstämman. Till dessa frågeställningar hör exempelvis:

- Vilket svenskt bolagsledningsorgan bör likställas med ett företags FLT-organ?

- Hur kan generalklausulen tillämpas på ett funktionellt sätt samt vilken betydelse bör associationens karaktär tillmätas vid den ekonomiska intressebedömningen vid generalklausulens tillämpning?

- Finns det rättsligt stöd för att tillämpa den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen i vidsträckt bemärkelse och vilka processuella fördelar finns med att åberopa likhetsprincipen som rättsgrund jämfört med generalklausulen?

- Vilken betydelse bör styrelsen i försäkringsföretag tillmäta sådana anvisningar som inskränker styrelsens uppdrag att förvalta företagets verksamhet, vilka inte sällan förekommer i det praktiska affärslivet genom avtal eller från bolagsstämman?

- Behövs en mer liberal syn på associationsrättsliga skadeståndsbestämmelser vid indirekt skada, och vilka möjligheter bör aktieägare och försäkringstagare ha för att utkräva ansvar av ledningspersoner vid överträdelser av exempelvis Solvens II-förordningen?

- Är Finansinspektionens tillkännagivanden förenliga med gällande rätt i fråga om bl.a. omfattningen av compliancefunktionens kontroll av övriga funktioner och företaget?

- Är det följdriktigt att endast beakta styrelsens samlade kompetens vid lämplighetsprövningar, såsom Finansinspektionen benämner det, eller handlar EU-regelverket snarare om att beakta den samlade kompetensen hos både styrelsen och den verkställande direktören?

- Vad avses med försäkringsföretagets lämplighetsprövning?

Alexander R. Besher är sedan 2014 verksam vid juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Han undervisar även i associationsrätt vid Uppsala universitet. Han är också medförfattare till bl.a. Karnovs lagkommentar till försäkringsrörelselagen.