Det begynnande seklets Ryssland var en sjudande kittel av modernistisk experimentlusta och utopisk energi. Konstnärer, psykoanalytiker, författare, politiker, revolutionärer, pedagoger och filosofer var involverade i en samhällsomvandling där "Den nya människan" stod på dagordningen.
År 1912 konstaterar Freud att det i Ryssland "verkar ha utbrutit en psykoanalytisk epidemi". Under Trotskijs beskydd åtnjuter sedan psykoanalysen under flera år efter bolsjevikrevolutionen en privilegierad plats i det nya Sovjetsamhället. En rad olika sociala och pedagogiska försök igångsätts under denna tid. Slutet kommer 1936 när Stalin bannlyser allt som har med psykoanalys att göra.
I En omöjlig passion ger Alexander Etkind en bred kulturhistorisk skildring av en turbulent epok. Han tecknar ingående porträtt av en rad enskilda människoöden, som författaren Michail Bulgakov, psykoanalytikerna Lou Andreas-Salomé och Sabina Spielrein, Freuds mest kända fall "Vargmannen" (Sergej Pankin) och den amerikanska ambassadören i Moskva William Bullit, som var personlig vän både med Freud och med många i Sovjetstatens intellektuella och politiska elit. En återkommande gestalt är Friedrich Nietzsche, vars stora inflytande i det dåtida Ryssland länge underskattats.
Översättning Lars Erik Blomqvist
Alexander Etkindär professor i idéhistoria och rysk litteratur vid Europeiska universitetet i S:t Petersburg.
En omöjlig passion har översatts till flera språk.
Fackgranskaren Lars Sjögren är psykoanalytiker i Stockholm. Under åren närmast efter 1989 arbetade han med utbildning av psykoanalytiker i de postkommunistiska staterna.