Detta är en kärleksförklaring till Aleksandr Pusjkin och ett titthål in i hans myllrande universum. Här presenteras för första gången på svenska skaldens första tryckta rader från 1814 och hans allra sista från 1837, med mästerverket »Bronsryttaren« som huvudnummer.



Förord, kommentarer och tolkningar av Lasse Zilliacus.