I brev, bouppteckningar, arrende- och undantagskontrakt, löneuppgifter och andra handlingar från äldre tider stöter vi ofta på gamla mått som vi inte känner igen. Hur mycket motsvarar exempelvis skrupel, åm, uns och mandel i dågens mått ?

Sedan medeltiden har Sverige haft livliga handelsförbindelser med flera länder, men vad innebär handelsböckernas potte, duim, pulgada, arroba, bushel och solotnik ? Den som läser utländsk litteratur möter samma problem. Måttuppgifter i Bibeln och i verk av antikens författare vållar också svårigheter. Hur lång var en daktylos och hur mycket rymde en amfora ? Utan kunskap om hur de gamla måtten ska "översättas" till dagens mått får vi ingen sann bild av förhållandena i gången tid.

Nytryck

---

Albert W Carlsson (1916-1991) skrev person- och kulturhistoriska artiklar i dagspressen och gav också ut bla "Vad betyder våra namn ?" (1980) och "Stora namnboken" (1986).