Den polsk-romska poeten Papuszas sånger skildrar på ett bildrikt och naturnära sätt romernas situation under andra världskriget och åren därefter. Hon besjunger zigenarnas förhållande till skogen och naturen, till framtiden och historien, till människorna och djuren. Sångerna ger en inblick i en levd erfarenhet som sällan tidigare skildrats litterärt på svenska. Papusza föddes som Bronis awa Wajs 1908 i Lublin, Polen och dog 1987 i Inowroc aw. Hon lärde sig att läsa och skriva i hemlighet och tillsammans med sin musikaliska familj reste hon runt och framförde sina vemodiga texter. När den polske poeten Jerzy Ficowski hörde henne sjunga blev han så berörd att han uppmanade henne att skriva ner texterna. Ficowski tolkade sedan sångerna till polska och gav ut dem i bokform. Samarbetet uppskattades inte av det romska samhället, som ansåg att Papusza förrått sitt folk genom att berätta om deras liv och leverne. I dag är Papusza en av de mest namnkunniga romska poeterna och hennes livsöde har precis blivit film i Polen. Översättarna Julian Birbrajer och Anders Bodegård har gjort ett urval ur Jerzy Ficowskis tolkningar av Papuszas sång- och diktskatt. Förord av Jackie Jakubowski.