Astrid Lindgren var känd för sin oförskräckta vighet redan som ung i Vimmerby. Hon växte upp i en rörligt föränderlig tid – född i häståldern upplevde hon till exempel bilens och flygets genombrott, och hon reste själv flitigt. Och på tal om rörelse så var hon en skicklig stenograf och snabbskrivare.
Vivi Edström är en inspirerande Astrid Lindgren-kännare, och tonvikten i den här spännande essäboken ligger på rörelsens betydelse i hennes författarskap – både språkligt och innehållsmässigt. Vivi Edström tar avstamp i Katiböckerna, i reseböckerna, Blomkvistdeckarna, Luffarboken, och i "Karlsson på taket" med sin motordrivne huvudperson. Rörelse är det också i Rövardansen i "Ronja Rövardotter" och i hoppet över helvetesgapet. Och så den mystiska resan – i "Mio, min Mio" och "Bröderna Lejonhjärta". Och hela tiden har all denna rörelse och intensitet sin förutsättning i rotfastheten, i bonddotterns förankring i miljön, visar Vivi Edström.
