Teknikämnets gestaltningar handlar om lärares arbete med skolämnet teknik i den svenska grundskolans senare år (7-9). Studien bygger på intervjuer med fem lärare och på observationer av deras undervisningspraktik. Studien undersöker hur lärare förstår begreppet teknik och skolämnet teknik. Den undersöker också vad lärare väljer för ämnesinnehåll i teknik och hur de arbetar med detta, samt vilka förmågor elever erbjuds att utveckla i ämnet teknik. Avhandlingens forskningsansats är empiriskt grundad i teknikämnets undervisningspraktik och studiens empiriska analyser grundas i narrativ analys och teorin om variationens betydelse för lärandet. Det fanns ett gemensamt element i lärarnas sätt att förstå begreppet teknik: Teknik är saker som människan utvecklat för att uppfylla praktiska behov. När det gäller lärarnas sätt att förstå skolämnet teknik skiljde de sig åt mellan att förstå syftet med teknikämnet som att: (1) träna hantverksskicklighet, (2) förbereda eleverna för framtida karriärer som ingenjörer, (3) tillämpa naturvetenskap, (4) stärka flickors självförtroende och (5) intressera framtida tekniker och uppfinnare. Vidare tyder studien på att teknikundervisningen specifikt bidrar till att utveckla tre förmågor hos eleverna: (1) att värdera och testa funktionalitet, (2) precision och noggrannhet och (3) att bygga, konstruera och montera. De tre förmågorna tränades enbart med undervisningsinnehåll av praktisk karaktär. Den variationsteoretiska analysen visar att variationsmönstret kontrastering lämpar sig bra i ett produktionsperspektiv där det kostar att göra fel. Avhandlingen är av intresse för pedagoger i förskola, grundskola, gymnasium och lärarutbildningen, liksom alla andra som är intresserade av undervisning och lärande.
