En bok om förlossning och graviditet, fosterdiagnostik och bedövning, fosterövervakning och vårdtider, kort sagt om allt det som i dag präglar upplevelsen av att föda barn i Sverige idag och vad som gör att vi vill få barn, trots allt!
Jag har många gånger tänkt att jag hade tur som hann föda barn innan den teknologiska utvecklingen riktigt tog fart. Hade jag påbörjat min första förlossning i dag hade förloppet troligen blivit ett annat. Jag hade tvingats fundera över alternativ och fatta beslut. Om jag erbjudits ryggbedövning när det gjorde som ondast hade jag troligen tackat ja. Jag hade med säkerhet fått värkstimulerande dropp och förlossningen hade möjligen avslutats med sugklocka. Som det nu blev fick naturen ha sin gång och jag kände mig stärkt av det jag gick igenom. Som alla kvinnor som fött barn har dessa erfarenheter påverkat min syn på barnafödande och hur detta går till.
Så skriver professor Ulla Waldenström, Institutionen för kvinnors och Barns hälsa vid Karolinska Institutet, i förordet till sin bok som handlar om fosterdiagnostik och ryggbedövning, om fosterövervakning och vårdtider, kort sagt om allt det som i dag präglar upplevelsen av att föda barn i Sverige. Hon skriver om kvinnors upplevelser av förlossning, om rädslan och om vad ett friskt barn och en frisk mor betyder. Hon skriver om vad som gör att vi vill få barn, trots allt!
