Svenskans ställning som obligatoriskt skolämne i Finland diskuteras mycket i olika medier. Syftet med denna publikation är att bidra med forskningsresultat på vilka man kan basera argument. Resultaten kan också tjäna som underlag vid beslutsfattande. I boken presenteras omfattande kartläggningar av kunskaper i och studiemotivation gentemot svenska hos elever och studerande från fyra olika utbildningsstadier: grundskolan, den grundläggande yrkesutbildningen, yrkeshögskolorna och universitetet. Även svensklärare har kommit med input gällande elevers och studerandes motivation.
I de olika studierna beskrivs inte elever och studerande enbart på gruppsbasis utan hänsyn tas även till bakgrundsvariabler såsom kön, tidigare utbildning och utbildningsämnesområde. En klar tendens tycks vara att flickor generellt sett har både bättre kunskaper i svenska och högre motivation att studera svenska än pojkar. För den högre utbildningen gäller genomgående att studenter som har en studentexamen klarar sig bättre än de som genomgått en grundläggande yrkesutbildning. Samtidigt visar kartläggningarna att den generella kunskapsnivån i svenska bland studenter vid högskolorna är oroväckande låg. Artikelförfattarna diskuterar fynden och föreslår olika åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem.
Denna publikation är avsedd för alla som är intresserade av svenskans ställning i Finland i allmänhet och svenskans roll i den finska skolan och högre utbildningen i synnerhet. Boken, som är den första i sitt slag, ger en bra överblick över situationen på de olika skolstadierna.
