Skogens folk, myter, träd och djur är huvudpersonerna i hennes poesi i vilken hon verkar engagerat för att beskydda Amazonas.

Skogen får liv i hennes poesi tack vare användningen av växternas och djurens namn, och hennes verk agerar - som Mario Luzi påpekar - på
två fronter för att beskriva förstörelsens katastrofala konsekvenser: det antropologiska och det poetiska.

Marcia Theophilos poesi visar sig för läsaren i olika skepnader - på portugisiska, italienska, engelska och nu även svenska - som en passionerad och mycket aktuell anmälan av ett av de mest allvarliga och bortglömda brott mot naturen som människan någonsin gjort sig
skyldig till.