I nästan femtio år var Solveig Ternström skådespelare vid Dramaten, men vid riksdagsvalet 2006 blev hon plötsligt och oförmodat, invald i Riksdagen som centerpartist.
I dagboken berättar hon om en omtumlande och förvirrande tid på Helgeandsholmen, om partipiskor och maktspel, om riksdagsmännen som maktlösa knapptryckare.
Hon skriver om Centerpartiets svek i kärnkraftsfrågan och om sitt eget avhopp; hon gick emot partilinjen och tryckte på Nej-knappen, utträdde ur Centerpartiet och avslutade sin riksdagstid som politisk vilde.
I många återblickar berättar hon också om åren vid Nybroplan, om skådespelarkollegor, regissörer och Dramatenchefer. Hon berättar om sin barndom i Koppom och om sin ungdom i Arvika; om ett romantiskt kyrkbröllop och en uppslitande skilsmässa; och om en bröllop igen, borgerligt och hemligt.
Hon skriver om sin egen födelse, om sin första dotters födelse och om sin andra dotters nedkomst från himlen; hon berättar om föräldrarnas död och om kampen för att ge sin mamma en dräglig vård de sista åren – det var just den kampen som förde henne till Riksdagen: åldringsvården blev hennes hjärtefråga.
Dagboken är en engagerad berättelse om Solveig Ternströms liv och drama: skådespelaren som bytte Dramatens stora scen mot Riksdagens talarstol.