Utsatt, svag och fri från skuld. Så måste den som utsatts för ett brott uppfattas för att i allmänhetens ögon vara ett brottsoffer men också för att fullt ut värnas av polisen och rättsystemet och för att få stöd av brottsofferorganisationerna. Brottsutsatta som inte uppfyller sådana kriterier blir inte lika lätta att definiera och därför blir deras status mindre tydlig.
Begreppet "idealt offer" används av kriminologer och medieforskare för att ge en bild av vem som ses som ett offer. I den här boken lyfter författarna fram medieberättelser om ideala offer men fokuserar även på berättelser som inte handlar om ideala offer. Vad är det då som betonas? Är det kulturen och det omgivande samhället som påverkar vad som lyfts fram i mediernas rapportering? Eller är det mediebilden som påverkar samhällets föreställningar om vem som är ett offer?
I boken studeras övergripande mönster i brottsofferrapporteringen i svensk dagspress från 1995 till 2008. Här finns också ingående studier av brottsofferframställningar i uppmärksammade fall som exempelvis det så kallade Englamordet, Knutbydramat, mordet på Anna Lindh och fallet med Hagamannen. Ideala offer, och andra riktar sig till kultur-, medie- och samhällsforskare, till studenter inom kriminologi, rättsvetenskap och polisutbildning, till personer som arbetar med brottsoffer och till en intresserad allmänhet.
Simon Lindgren är professor vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Ragnar Lundström är doktorand vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
