För att kunna förstå hur ett samhälle konstruerar sin historia och formar det kollektiva minnet är det viktigt att undersöka vilka överväganden och beslut som ligger till grund for uppkomsten av de arkivbestånd som existerar i dag. Frågan om vem som har makt att välja vad som bevaras för eftervärlden av det materiella och immateriella kulturarvet är ständigt relevant och aktuell. Under de senaste två decennierna har synen på arkiven som sociala konstruktioner och arkivariernas roll som aktiva aktörer som medverkar då det kollektiva minnet skapas lyfts upp i den arkivvetenskapliga diskussionen.
I sin avhandling analyserar Petra Hakala tillkomsten av det arkiv som skapades inom Svenska litteratursällskapet i Finland (gr. 1885) under perioden 1885–1920 då sällskapets verksamhet började ta form. Undersökningen är en fallstudie som ur eft idéhistoriskt och arkivvetenskapligt perspektiv granskar hur ett vetenskapligt samfunds arkiv konstruerars i sin samhälleliga och kulturella kontext som en del av det sena1800-talets nationsbygge. Avhandlingen lyfter fram bakomliggande värderingar och ideologiska utgångspunkter som styrt insamlingen till arkivet och visar hur det svenska kulturarvet i Finland dokumenterades, bevarades och försvarades i en språkpolitiskt utmanande situation och hur de centrala arkivaktörerna via sina val av vad som fick plats i arkivet kunnat påverka bilden av det förgångna. Samtidigt belyses också de sociala nätverkens betydelse för arkivbeståndets utveckling och hur arkivhandlingar kunde användas som byggstenar i den process då en gemensam identitet skapades för den svenskspråkiga befolkningen i Finland.
