Förhållandet mellan musik och politik blir särskilt laddat i diktaturer. I Nazityskland blev musiken ett betydelsefullt redskap i den politiska propagandan. Så upplevde till exempel nordisk musik en högkonjunktur när naziregimen sökte efter musikaliska uttryck för rasidentiteter. Samtidigt skulle musik och politik hållas tydligt isär i det svenska samhället. Dessa olika synsätt påverkade de svensk-tyska musikrelationerna under 1930- och 40-talen. Särskilt aktuella teman under denna period var förhållandet mellan musik och politik, föreställningar om musikaliska framställningar av nationell och etnisk identitet och strider om god och dålig musik. Musiklivet påverkades dessutom starkt av teknologisk utveckling och nya musikaliska stilar. Den svenske tonsättaren Kurt Atterberg (18871974) var en central och kontroversiell gestalt i det svenska musiklivet och i de svensk-tyska musikrelationerna. Han hade en unik maktposition och befann sig ständigt mitt i stridsvimlet. Ett studium av texter av och om honom kan på så sätt ge en inblick i 1930- och 40-talens kulturklimat i Sverige och Tyskland.
