I de senaste skolreformerna har musiken fått en tydligare framskrivning i förskolans och framförallt grundskolans mål. Musik är viktigt, men reduceras ofta till något som ”bara” är kul. Med den här boken vill författarna visa att musikundervisning ytterst handlar om att göra barn till aktiva medskapare i olika musikkulturer, både som lyssnare och utövare. För att åstadkomma detta behöver lärare som undervisar i musik, liksom lärare i andra konstnärliga ämnen, utveckla ett professionellt och gemensamt språk för att tala (och tänka) om sin praktik.
Lärande i musik visar hur man kan förstå lärande och undervisning i musik utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Författarna tar upp centrala musikpedagogiska frågor såsom fritt skapande, improvisation och komposition och inte minst hur professionella medskapare i form av lärare kan stötta barns musikaliska lärande. Ett av bokens budskap är vikten av samspelet mellan barn och lärare i lärsituationen Hur kan läraren genom lyhördhet och genom att ställa frågor som utgår ifrån barnets egna upplevelser berika barns erfarenheter och uttryck i musikämnet?
Boken förenar empirisk forskning och teori och innehåller en mängd konkreta exempel från förskolan, grundskolan och fritidshemmet. Den tar upp flera principer för lärande och undervisning i estetiska ämnen, vilket gör att den även kan användas i kurser inom till exempel kultur, estetik och kommunikation.
Författarna är verksamma vid Linnécentret för forskning om lärande och medier (LinCS) vid Göteborgs universitet. De har forskat mycket om yngre barn och lärande i musik och har två större forskningsprojekt bakom sig, det senaste är ett internationellt EU-projekt om barns skapande med en ny musikteknologi.
”Vi har tänkt mycket på klassikern Kreativitet i barndomen av Vygotskij när vi skrivit boken. Den är bra och vi vet att den ofta läses i lärarutbildningen, men det har hänt mycket inom den sociokulturella teoritraditionen sedan dess, och även i samhället i stort. Det hoppas vi blir synligt i vår bok!”
