Hur fungerar det svenska systemet för beskattning av pensionsförsäkringar i ett internationellt sammanhang? I vilken mån utgör systemet hinder för den fria rörligheten inom EU? För att svara på dessa frågor granskas i denna avhandling skattekonsekvenserna av det svenska systemet för beskattning av privata pensionsförsäkringar och tjänstepensionsförsäkringar i ett antal konkreta gränsöverskridande situationer mellan Sverige och en annan medlemsstat Finland. Det svenska systemet skiljer sig från systemen i de flesta andra västeuropeiska medlemsstater, medan systemet i Finland är representativt för övriga system inom EU. Slutsatserna är därmed av intresse även i förhållande till andra medlemsstater.
Undersökningen visar att det svenska systemet inte fungerar såsom avsett. Bland annat blir den skattskyldige i flera fall föremål för dubbelbeskattning. Ett centralt problem är att olika stater ställer olika villkor för att en försäkring skatterättsligt ska räknas som en pensionsförsäkring. Det kan till exempel innebära att premierna för en utländsk pensionsförsäkring inte är avdragsgilla eller undantagna från skatteplikt i Sverige då försäkringen inte uppfyller de svenska villkoren.
Även om avhandlingen främst berör svensk och finsk intern skatterätt och det nordiska multilaterala skatteavtalet, behandlas också OECD:s modellavtal och den EG-skatterättsliga regleringen. Författaren diskuterar också olika möjligheter att skapa en bättre fungerande inre pensionsförsäkringsmarknad inom EU.
Läs professor Edward Anderssons omdöme här