Berättelsen om Titteli och Tutteli är inspirerad av en saga i den gamla läroboken  "I Önnemo", av Anna-Maria Roos (1912). Titteli är ensam i sin blåklocka under den stora och gamla eken upp på kullen. Alla de andra älvorna och alverna har flyttat eftersom människorna har byggt hus alldeles i närheten. De tycker inte om människor, men det gör Titteli och därför väljer hon att stanna kvar. Titteli trivs i sin ensamhet då hon får göra vad hon vill utan att några stora älvor tjatar på henne, men rätt som det är hör hon att någon gråter. Hon fäller ut sina regnbågsskimrande, små vingar och ger sig i väg för att se efter vem det kan vara som är ledsen. I boken får vi träffa Titteli och Tutteli och deras vänner, men också en människopojke. Titteli träffar honom på midsommarafton, en magisk tid då vissa människor, till Näckens spel, får uppleva de små älvorna ta mänsklig form - men bara för en natt.