I 40-talets Sverige fanns varken tid eller plats för så mycket festligheter. Det var mest ett slit för att få tillvaron att gå runt. Ingen hade tid att ha tråkigt, där fanns vardagsdramatik och en del ljuspunkter. Hjälpsamhet var nog mer själskriven då. Men också plats för en del förtal och skadeglädje. Berättelsen utspelar sej i trakterna där Mälars­lätten slutar och bergslagen tar vid. Personerna som här finns återgivna har alla sina förebilder i verkligheten, om än något omskrivna för att ingen ska känna sej utpekad eller kränkt. Varje människas liv egentligen värt att berättas. May-Lis Lehner