Värden att värna bygger på ett omfattande forskningsarbete om hur olika aktörer i de nordiska staterna förberedde sig inför risken att dras in i andra världskriget, och hur de sedan agerade för att skydda samlingar, byggnader och platser som var kulturellt och historiskt betydelsefulla. Bombning från luften ansågs vara det omedelbara hotet mot ett lands kultur, men det fanns också andra hot som inte förutsågs lika väl. Hit hörde missbruket av det förflutna i politiska syften, plundring av kulturskatter och skövling i syfte att underlätta krigföring.
För första gången skildras här hur kulturminnesvården i Sverige, Finland, Norge och Danmark sökte skydda arkiv, museer, bibliotek och fornlämningar från krigets alla risker. Även i det neutrala Sverige fördes kulturföremål och historiska dokument i vad man hoppades skulle vara säkerhet. Begränsningarna i de skyddsåtgärder som kunde vidtas blir också tydliga: hade viktiga delar av Sveriges kulturarv verkligen kunnat skyddas om landet dragits in i kriget? Erfarenheter från de övriga nordiska länderna visar på de problem som uppstod med att skydda såväl bebyggelse som arkiv, museer och bibliotek, och hur man försökte lösa dem.
Boken berättar inte bara om en tidigare obeaktad aspekt på andra världskriget, utan har också stor relevans i vår egen tid då nationalstater åter använder historien för att få legitimitet. Kulturarv blir allt oftare måltavlor i väpnade konflikter med etniska och kulturella dimensioner. Erfarenheter från andra världskriget blir värdefulla att återupptäcka och förhålla sig till när ett samhälle behöver bygga upp sin beredskap igen.
Mattias Legnér är historiker och professor i kulturvård vid Uppsala universitet--Campus Gotland. Han forskar och undervisar om hur kulturarv behandlas i krig och fred, och är expert på skydd av kulturegendom i väpnad konflikt.
Trådbundet kartonnageband med strukturerat pärmöverdrag.