I takt med teknologiska landvinningar, förbättrade kommunikationer och ökad datorisering har våra liv blivit alltmer stillasittande och mindre fysiskt krävande. Samtidigt visar forskning att en sådan livsföring kan få dramatiska följder för hälsotillståndet. Den fysiska aktiviteten har förskjutits till fritiden där olika kulturformer utvecklas som man kan ta avstånd från eller bli delaktig i. Vilka är då dessa kulturformer och vilka är deltagarna? Valet att ägna sig åt motion, liksom smaken för olika aktivitetsformer, har visat sig vara tydliga markörer för social position. Motionsutövning är uttryck för en livsstil som är tydligt relaterad till ålder, klass och kön samt till erfarenheter från ungdomsåren.
Läs mer Författaren presenterar här sin nästan 40 år långa uppföljningsstudie av ca 2000 flickor och pojkar från tonåren till medelåldern, med många nya och överraskande resultat. Denna kultursociologiska studie har fått stor uppmärksamhet, inte minst internationellt. Smak för motion – fysisk aktivitet som livsstil och social markör vänder sig till alla som är intresserade av frågor som berör livsstilar, idrotts- och motionskulturer och kan med fördel användas inom lärarutbildningar och andra utbildningar vid högskolor, folkhögskolor och gymnasieskolor, som har kurser med inriktning mot livsstilsfrågor, idrott och hälsa.
Om författarna Lars-Magnus Engström, professor emeritus vid Stockholms universitet och under senare år knuten till Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm samt till Malmö högskola, har under många år studerat idrotts- och motionsvanor hos den svenska befolkningen.
