"Tack, gode Gud, jag lever!" Så börjar och slutar denna ovanliga och självutlämnande bok om en 45-årig kvinna och hennes depression och självmordsförsök. Hon tar upp ämnen som för så många människor är tabubelagda: ensamheten, alkoholen, sexualiteten och hur det är att vara förälskad i sin psykiater.
Sjuksköterskan Kristine Lorangér skriver ärligt och rakt på sak om depressionens helvete, om självmordstankarnas överväldigande kraft och om behandlingens svårigheter. Läsaren kan leva sig in i hennes livskamp med dess pendlingar mellan uppgiven förtvivlan och galghumoristisk vilja att överleva. Hon skildrar också hur intrycken utifrån färgas av inre upplevelser.
Professor Jan Beskow skriver i sitt förord: "En depression med självmordstankar är plågsam. Det gör ont att tala om den, både i den som drabbats och i den som lyssnar. Och i den som läser om det. Det har det okändas kuslighet. Därför att det gör så ont, är så farligt och upplevs så främmande är det fult. Man ska inte tala om psykiska sjukdomar, man ska vara tyst. En tryckande tystnad uppstår. Det känns befriande när någon börjar tala."
I den avslutande delen av boken redogör Jan Beskow för depressionen, för dess orsaker och behandling samt för självmordsbeteendet och självmordsprocessen. Han diskuterar självmordspreventionens mål och strategier liksom existentiella frågor, identitetsutveckling och människosyn.
Kristine Lorangér är vidareutbildad sjuksköterska. Hon skriver under pseudonym.
Jan Beskow är professor, psykiater och socialmedicinare. Han är knuten till Centrum för suicidforskning och prevention, Stockholm.
